Hur kan det gå ihop?

[psi]

Matteus 7:14

Men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den.

=> "det är få som finner den."

1 Mos 15:5-6

Sedan förde han honom ut och sade: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem." Och han sade till honom: "Så ska din avkomma bli." Och Abram trodde på Herren, och han räknade honom det till rättfärdighet.

=> "om du kan räkna dem."... "Så ska din avkomma bli."

Här verkar kunna finnas motsägelse. Hur kommer det att bli? Många eller få?

Läser vi i Uppenbarelseboken:

Upp 7:9

Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer, och de ropade med stark röst: "Frälsningen tillhör vår Gud, som sitter på tronen, och Lammet!"

=> "en stor skara som ingen kunde räkna,"

Det verkar gå ihop med löftet till Abram.

Men,
Hur kan det gå ihop med Jesu ord att "det är få"?

[psi]

Jag tror inte frågan har ett självklart svar. (men vad vet jag!..) Samtidigt kan jag tro att sådant som verkar vara motsägelser kan ge mer än annat att inte släppa. (kanske lite av det där med att "lyfta på hatten och gå vidare" eller "dra ner den stadigt över öronen" och hoppas man får ett svar som man förstår)

[psi]

1 Mos 15:5

Sedan förde han honom ut och sade: "Se upp mot himlen och räkna stjärnorna, om du kan räkna dem." Och han sade till honom: "Så ska din avkomma bli." 

Här tänker jag att antalet inte kommer att bero på hur många stjärnor som Abram lyckades räkna.
(annars rätt synd om stackars Abram och de stjärnor som han inte lyckades räkna)

Utan poängen är att han inte kan räkna dem.

Om nu Gud inte menar att antalet blir så många som Abram kan räkna, så tänker jag att han menar att de skall bli så många som de är.

Med dagens bästa vetenskap och teknik kan vi ändå inte räkna dem. Och man menar att eftersom universum expanderar så kanske vi aldrig kan räkna dem. Så antalet som Gud säger att det skall bli kan vara: oändligt.

Enligt Wiki så uppskattas det observerbara universum ha 10^24 stjärnor. Det är ett stort tal.. (även om det inte är oändligt)

Jag håller öppet för att avkomman till antalet inte kommer ha någon gräns, dvs oändligt.


---

Då kan man undra.. (det har i varje fall jag gjort) Om antalet människor kommer att vara fixt och fast det som det är när vi går in i evigheten. Hur stort antal det än är.. så är det ändligt och inte oändligt. (tiden har ett slut)

Men vi har ju Jesu ord, i t ex Matt 22:30

 
Vid uppståndelsen gifter man sig inte och blir inte bortgift, utan man är som änglarna i himlen.

Och hur är änglarna?

Är de ett fixt antal, och blir aldrig fler?

Eftersom jag håller öppet för oändligt antal, så håller jag öppet för att de, och då också vi människor, i evigheten kan bli fler till antalet. Men alltså inte på det sättet som sker här och nu.

--
Liten utvidgning av synen mot stjärnorna: Vi vet ju idag att det ofta finns planetsystem runt stjärnorna, planetsystem där människan söker efter liv. Och.. visst skulle man kunna tänka att planetsystem symboliserar att det skulle kunna bli många levande som får sitt liv från respektive stjärna, om varje stjärna får liv i sig själv och blir en livgivande stjärna. Avkomman till Abram kan med det tänket bli fler än antalet stjärnor, även om de skulle vara ändligt många.

En liten utvikning i filmens värld: Den som sett filmen "Contact" (1997) kanske kommer ihåg denna lilla dialog:

Citat från IMDB:

"
Young Ellie: Dad, do you think there's people on other planets?
Ted Arroway: I don't know, Sparks. But I guess I'd say if it is just us... seems like an awful waste of space.

"

Jag håller inte med om att det nödvändigtvis är slöseri med utrymme, men utrymmet kanske ändå indikerar en möjlighet.

--

Jag tänker att ett oändligt antal människor på ett sätt motsvarar en oändlig tid (evigheten) och en oändlig Gud. Det hänger ihop på något sätt. Han är stor...

---

Men, samtidigt som han är oändlig, kan han också begränsa. Det är något som vi har svårt att göra. Det också.

Så, jag vet inte.. Men håller öppet för att det kan bli många fler än vi någonsin i evighet kan räkna, eller begränsat till en skara som fortfarande inte kan räknas.

[psi]

Jesaja 35

Öknen och ödemarken skola glädja sig, och hedmarken skall fröjdas och blomstra såsom en lilja. Den skall blomstra skönt och fröjda sig, ja, fröjda sig och jubla; Libanons härlighet skall bliva den given, Karmels och Sarons prakt. Ja, de skola få se HERRENS härlighet, vår Guds prakt.

Stärken maktlösa händer, given kraft åt vacklande knän. Sägen till de försagda: "Varen frimodiga, frukten icke." Se, eder Gud kommer med hämnd; vedergällning kommer från Gud, ja, själv kommer han och frälsar eder. 

Då skola de blindas ögon öppnas och de dövas öron upplåtas. 

Då skall den lame hoppa såsom en hjort, och den stummes tunga skall jubla. Ty vatten skola bryta fram i öknen och strömmar på hedmarken.

Av förbränt land skall bliva en sjö och av torr mark vattenkällor; på den plats, där ökenhundar lägrade sig, skall växa gräs jämte vass och rör.
 
Och en banad väg, en farväg, skall gå där fram, och den skall kallas "den heliga vägen"; ingen oren skall färdas därpå, den skall vara för dem själva. Den som vandrar den vägen skall icke gå vilse, om han ock hör till de fåkunniga. 

Där skall icke vara något lejon, ej heller skall något annat vilddjur komma dit. Intet sådant skall finnas där, men ett frälsat folk skall vandra på den. 

Ja, HERRENS förlossade skola vända tillbaka och komma till Sion med jubel;

evig glädje skall kröna deras huvuden, fröjd och glädje skola de undfå, men sorg och suckan skola fly bort.

  

---

"ja, själv kommer han och frälsar eder"
"Då skola de blindas ögon öppnas"

"Och en banad väg, en farväg, skall gå där fram"
"ett frälsat folk skall vandra på den."

"vända tillbaka och komma till Sion med jubel"

---

Jesu: "få", som finner porten/vägen till livet. Ja.. själva.
Men Han (som den gode herden, som söker upp de som är förlorade) kommer och räddar sitt folk, och öppnar deras ögon.

(och själv är han vägen, sanningen och livet)
(kärlekens väg)
(den kärlek som inte söker sitt, den självuppoffrande)

---
Amazing grace

-------------------------------------------------

"Få" vs Oräkneliga

* Matt 7:14

 och den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och få är de som finner den.

 * Joh 6:44 

 Ingen kan komma till mig om inte Fadern som har sänt mig drar honom, och jag ska låta honom uppstå på den yttersta dagen.

 * Jesus kallade lärjungarna, och inte tvärt om.

* Även som kallad och lärjunge så är Petrus inte omvänd, förrän efter hans förnekelser och Korset.

Luk 22:31-32 

 Simon, Simon! Satan har begärt att få sålla er som vete. 
Men jag har bett för dig, att din tro inte ska ta slut. Och när du en gång har omvänt dig, styrk då dina bröder.

 * Alla lärjungarna somnade i Getsemane

* Den Sista tiden, om den inte förkortades skall ingen bli kvar


Men... Matt 7:8 

 För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.

 Jag tänker då att Få är de som söker Jesus för den han är; eller söker Fadern för den han är, utan för vad han/de kan Ge. Dvs det är ego; de/vi söker inte för Guds eller Lammets egen skull, utan för vår egen skull.

Och skulle någon händelsevis treva sig fram (som Paulus uttrycker det på Areopagen, Apg 17:27) så.. tappar alla bort sig, dvs tappar bort den smala vägen, finner den inte hela vägen i mål, går vilse:

Från Jesaja 53:6

 Vi gick alla vilse som får, var och en gick sin egen väg.

  Joh 6:26 

 Jesus svarade dem: "Jag säger er sanningen: Ni söker mig inte för att ni har sett tecken, utan för att ni fick äta av bröden och bli mätta.

  Pred 7:21 

 För det finns ingen rättfärdig människa på jorden som gör det goda och aldrig syndar. 

 Rom 3:10-12 

 Som det står skrivet: Ingen rättfärdig finns, inte en enda. 
Ingen finns som förstår, ingen som söker Gud. 
Alla har avfallit, alla är fördärvade. Ingen finns som gör det goda, inte en enda. 

 

Så det hänger helt på Gud och hans Herde att han söker upp människor och visar dem vägen, igen och igen.

Ingen ära till människan.
All ära till Gud.

Så kan det bli en oräknelig, oändlig, skara, fast det är få som finner porten och vägen, själva.

----

Jer 5:1 

 Gå runt på gatorna i Jerusalem och lägg märke till vad ni ser, sök på torgen om ni finner någon, om det finns någon enda som gör rätt och frågar efter trohet. Då ska jag förlåta staden.

  Det fanns det inte.

Då.

Men senare fanns det en. (Jesus)

----

Om det då verkligen är många, i ordets starkaste betydelse, oräkneliga, som blir frälsta till slut, hur många blir det då kvar som inte får vara med i Guds rike i evigheten? Vad jag tycker mig se så är det bara 3 namngivna. Och jag tänker på Uppenbarelseboken 20:10

 Och djävulen som hade bedragit dem, kastades i sjön av eld och svavel, där också vilddjuret och den falske profeten är. Och de skall plågas dag och natt i evigheternas evigheter.

 I den fortsatta texten sägs inget om hur många som inte är skrivna i Livets bok. Kanske är det i sanning få, eller ingen..

Om Syndens frestelse varit så svår att vi alla har fallit (utom en) - skulle då inte Gud efter att vi fått vara med om Syndens rike - kunna locka oss ännu mer att säga ja till Honom i Hans rike?

..och att det fortfarande är ett val vi får göra? (den fria viljan) Här snuddar jag vid något av det för mig obegripliga med Gud och mig själv; fri vilja, en person, vad är han/hon innerst inne, till sitt levande fria väsen. ..Jag får lämna det till Honom som är Allsmäktig och God.


Jag vet inte. Det är tankar och funderingar.

Om vi förstår, och kan välja Gud och hans nåd genom Jesus idag, så är rekommendationen att göra det. (och inte skjuta upp det)

Men jag tror, som en annan sa, ungefär: "Jag tror vi lite till mans kommer att gå om kring och säga, -Jasså är duu här!?!"

Och jag tror en Allsmäktig och God Gud kan göra mycket mer än jag kan föreställa mig...

Oräkneliga stjärnor

[psi]

Promenaden till/på slingan i skogen

Häromdagen på väg till slingan ser jag en kvinna, som jag gissar är något äldre än jag, pausa i den branta backen upp till slingan. Och jag förstår henne. Jag säger med ett varmt medkännande leende i förbifarten: "Den är brant den här backen." Hon svarar med ett leende: "Ja den är tung/jobbig." Och jag säger "Ja, jag vet.."

Senare på slingan möts vi. Vi har gått motsatta riktningar.
Just där vi möts råkar det vara en ganska lång vattenpöl som täcker halva bredden av den banade stigen. Så vi kan inte mötas i vanlig ordning. Jag har inte pölen på min sida. Jag går då och ställer mig och väntar på den sida som vattenpölen är och släpper fram henne och ett par till. Hennes glada kommentar var: "Här är den smala vägen." Och jag svarar glatt överraskad av sanningen i hennes ord : "Ja det är den!"

Efteråt tänkte jag att den var smal för oss båda: Jag kunde med glädje avstå att gå före, och hon kunde glatt ta emot från mig att bli framsläppt och gå före.

Inget av detta var genomtänkt eller planerat från mig. Och jag tror inte det var det från henne heller.
Jag kan inte ta någon ära för att ha funnit den smala vägen. Jag sökte den inte just då i varje fall.
Det var spontant.

Jag tror det var Gud som ville uppmuntra oss båda.
Vi blev glada!

[psi]

Hesekiel 39:28-29

Då ska de inse att jag är Herren deras Gud, som förde dem bort i fångenskap bland hednafolken och sedan samlade dem till deras eget land igen och inte lät någon enda bli kvar där. 

Jag ska inte mer dölja mitt ansikte för dem, eftersom jag har utgjutit min ande över Israels hus, säger Herren Gud. 

Här säger Herren Gud att han inte kommer låta någon enda bli kvar där.

Jag tänker att detta är Gud, allsmäktig och god!


Hesekiel 37:21-28

Säg sedan till dem: Så säger Herren Gud: Se, jag ska hämta Israels barn ut från de folk dit de kommit. Jag ska samla dem från alla håll och föra dem in i deras land.
 
Jag ska göra dem till ett enda folk i landet, på Israels berg, och de ska alla ha en och samma kung. De ska inte mer vara två folk och inte mer vara delade i två riken.
 
Och de ska inte mer orena sig med sina avgudar och vidrigheter och alla sina brott. Jag ska rädda dem från alla orter där de syndat och rena dem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud.
 
Min tjänare David ska vara kung över dem, och de ska alla ha en och samma herde. De ska leva efter mina föreskrifter och hålla mina stadgar och följa dem.
 
De ska bo i det land som jag gav min tjänare Jakob, det land där era fäder bodde. De ska själva bo där, de och deras barn och deras barnbarn till evig tid, och min tjänare David ska för evigt vara deras furste.
 
Jag ska sluta ett fridsförbund med dem. Det ska vara ett evigt förbund med dem. Jag ska ge dem plats och föröka dem och låta min helgedom stå ibland dem för evigt.
 
Min boning ska vara hos dem, och jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk.
 
Och folken ska inse att jag är Herren som helgar Israel, när min helgedom är mitt ibland dem för evigt.

 

Rom 11:26 

Och det är så hela Israel ska bli frälst, som det står skrivet: Från Sion ska Frälsaren komma och ta bort ogudaktighet från Jakob. 

Hela Israel.
Och inte en enda uteblir. (Hes 39:28)

Kan det bli så..?..
Det kan man ju undra, eller hur?
Men jag tror att Gud är både god och allsmäktig. Så..

Och om Han kan klara av Israel.. så kanske han kan klara av oss andra också..